När terapin inleds får talterapeuten alltid all behövlig information om barnet. Sådan information är t.ex. familjens språk och barnets språkliga nivå samt i vilken mån hen talar/tecknar. Dessutom ska talterapeuten ha information om graden av hörselskada, dess orsak och när den uppstod.
Hörselkurvans form och typ samt information om nyttan av hörapparat eller cochleaimplantat framgår av den hörselkurva, som talterapeuten alltid får när barn har genomgått hörselundersökning på sjukhus. Det är också viktigt att få veta tillräckligt mycket om eventuella andra faktorer som kan påverka barnets utveckling. Talterapeuten får rehabiliteringsplanen som slår fast de kortsiktiga målen för terapin. Om barnet är litet är alla fakta inte nödvändigtvis ännu kända.
Under terapins gång görs observationer och bedömningar och terapin ändras vid behov så att den passar. Terapins längd och antalet gånger kan anpassas individuellt för varje barn. Vanligen ges terapi 1–2 gånger per vecka. Terapin kan periodiseras och uppehåll kan göras. Ett barn med grav hörselnedsättning får vanligen talterapi i flera års tid. Talterapin kan också ha formen av handledning för t.ex. föräldrar eller en grupp av föräldrar. Om barnets språk- och talutveckling tidigt börjar utvecklas på normalt sätt behövs det kanske ingen individuell talterapi alls. Sjukhusets hörselcentral följer ändå alltid med hur alla hörselskadade barn under skolåldern utvecklas.
Talterapeut Satu Rimmanen, TYKS
