Man kan få undervisning i teckenspråk också på distans (Oppimis- ja ohjauskeskus Onerva)
Ordet modersmål används i allmänhet om det språk som barnet först lär sig. I själva verket är modersmålet inte alltid ”det språk som mamman använder” utan det kan vara ett språk som barnet lär sig av andra i dess omgivning. Av den här orsaken används också benämningen förstaspråk. Ett barn kan lära sig flera språk samtidigt, och då pratar man om två- eller flerspråkighet. Det kan finnas skillnader i hur bra barnet kan språken, och ett av dem kan vara starkare än de andra. Det är viktigt att komma ihåg att vid flerspråkighet, både när det gäller talat språk och tecknat språk, kan språkanvändningen förändras enligt livssituation och språkbrukssituation.
Det är viktigt att barnet får möjligheter att använda sitt modersmål och får undervisning på sitt eget språk. Nuförtiden är också finlandssvenskt teckenspråk inskrivet i lagen. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. bevarar och främjar finlandssvenskt teckenspråk. Föreningen ordnar aktiviteter för finlandssvenska teckenspråkiga och deras anhöriga. Föreningen bevakar och sprider kunskap om finlandssvenska dövas rättigheter. Nedan finns statsförvaltningens anvisningar om teckenspråk som modersmål.
Teckenspråk i befolkningsregistret
Om teckenspråk är barnets huvudsakliga språk kan det anmälas i befolkningsregistret som barnets modersmål.
I samband med att man meddelar barnets förnamn till befolkningsdatasystemet, ska också barnets modersmål registreras. Språkuppgifterna kan senare ändras med en skriftlig anmälan till magistratet eller via Befolkningsregistercentralens Kontrollera dina uppgifter!-service på nätet som nås med identitetskort eller nätbankskoder.
Teckenspråk i läroplanen
”Det särskilda målet för undervisningen för teckenspråkiga är att stärka elevernas teckenspråkiga identitet och medvetenhet om sin kultur och den teckenspråkiga gemenskapen. Den teckenspråkiga gemenskapen och teckenspråkiga medier ska utnyttjas i undervisningen. Elever som använder teckenspråk kan vara döva, ha nedsatt hörsel eller vara hörande.”
Läs mera (s. 87)
Undervisning i teckenspråk som modersmål
Elever med teckenspråk som modersmål studerar teckenspråk och litteratur. I lärokursen är uppdraget, målen för lärmiljöer och arbetssätt, handledning, differentiering och stöd samt bedömning av lärandet de samma som i läroämnet modersmål och litteratur.
”Lärokursen teckenspråk och litteratur har som särskilt uppdrag att hålla det finlandssvenska teckenspråket levande. Eleverna som använder teckenspråk kan vara döva, hörselskadade eller hörande. Eleverna ska få en grund för att självständigt utveckla och använda sina språkkunskaper genom hela livet. Undervisningen ska i samarbete med hemmen, den teckenspråkiga gemenskapen och undervisningen i andra läroämnen utveckla elevernas språkkunskaper och ge dem möjligheter att med hjälp av sin parallell- och flerspråkighet bygga upp sina språkliga och kulturella identiteter. Undervisningen ska öka elevernas förståelse och uppskattning för den egna språk- och kulturbakgrundens betydelse för dem själva, gemenskapen och samhället samt vägleda eleverna att förstå och uppskatta även andra språk och kulturer.
Det centrala i undervisningen är språket, litteraturen och berättartraditionen, övriga traditioner, seder, konst och historia. I undervisningen beaktas även delaktigheten i de teckenspråkigas gemensamma nationella och internationella ärenden. För att eleverna ska känna glädje över att lära sig är det viktigt att de själva får vara aktiva och att undervisningen tar hänsyn också till elevernas språkvärld och upplevelser. Målet är att eleverna blir allt mer medvetna om sig själva som teckenspråksanvändare och förstår språkets sociala betydelse för gemenskapen. ”
Läs mera (kap. 13.4.1, 14.4.1 och 15.4.1)
Tolkservice
En elev i grundskolan och en andra stadiets studerande har möjlighet att få undervisning i teckenspråk som modersmål. Eleven och studeranden har rätt till tolkservice om undervisningsspråket inte är teckenspråk. I så fall bekostar undervisningsväsendet tolkservicen, inte FPA. FPA ansvarar endast för tolkning på fritiden.
Svenska som andraspråk i studentskrivningen
”Provet i modersmålet kan vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk, om examinandens modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk. (L 672/2005, 2, 6 §) Också examinander som är döva sedan födseln eller har förlorat hörseln i tidig barndom kan sålunda ersätta det obligatoriska provet i modersmålet med provet i svenska/finska som andraspråk.
Studentexamen avläggs på finska eller svenska. (L 672/2005, 1 §) En examinand måste avlägga alla prov i sin examen på ett och samma examensspråk.
Examinanderna behöver inte ansöka hos nämnden om rätt att skriva provet i svenska som andraspråk. När anmälningsuppgifterna har kommit in från gymnasierna gör studentexamens- nämnden i befolkningsregistret en kontroll av rätten att skriva provet (modersmålet). Om befolkningsregistret uppger svenska eller finska som modersmål men det faktiska modersmålet är något annat språk, då kan examinanden, vårdnadshavaren eller rektor till nämnden skicka en preciserande utredning eller en ansökan om att detta ska beaktas.”
