Talstöd i en teckenspråkig familj

I en teckenspråkig familj lär barnet sig teckenspråk naturligt som sitt modersmål. Barnet får inträde i den teckenspråkiga gemenskapen och kulturen och därmed utvecklas teckenspråket av egen kraft. Om en teckenspråkig familj vill att barnet lär sig tillika ett talat språk måste man se till att barnet får höra tillräckligt mycket tal för att utvecklas fullödigt. Också ett gravt hörselskadat barn kan lära sig att tala flytande med hjälp av hörapparat/CI-implantat men det förutsätter att hen först lär sig höra och får höra tillräckligt mycket tal, så att talutvecklingen kommer igång.

För att barnet ska lära sig ett talat språk är det viktigt att föräldrarna målmedvetet stödjer språkutvecklingen också hemma i vardagen. Rehabiliteringshandledaren och talterapeuten är speciellt viktiga samarbetsparter för hörselskadade föräldrar för att de kan stödja i sådant som är besvärligt för föräldrarna. Det finns olika inriktningar även inom talrehabilitering. Auditiv-verbal terapi (AVT) är en familjeorienterad modell som med framgång har tillämpats för barn till döva föräldrar.

AVT är en rehabiliteringsform som ger det hörselskadade barnets föräldrar handledning i vardagen i fråga om hur de kan stödja och hjälpa sitt barn att utveckla talspråket genom att lyssna och använda sin hörsel, sina hörapparater och/eller sitt CI-implantat på ett optimalt sätt. (Alexandersson A. 2011)

Beroende på förälderns egen hörselgrad kan det hända att både förälder och barn lär sig något nytt då barnet ska lära sig att höra. Det viktigt att hörapparaterna/CI-implantatet används så mycket som möjligt då barnet ska lära sig höra. De ska vara i användning under en så stor del av vakentiden som möjligt. Ibland är det jobbigt för föräldern speciellt om hen tidigare själv har upplevt apparaterna som obehagliga. Tekniken har i ändå utvecklats och med rätta inställningar, föräldrarnas uppmuntran och tålamod lär sig barnet allt som oftast med tiden att använda sina apparater om hen har nytta av dem. Om föräldern oroar sig för att inställningarna på apparaterna är fel är det bäst att kontakta hörselcentralen eller diskutera med talterapeuten om saken.

Ett viktigt steg på vägen mot att lära sig höra är att känna igen och urskilja ljud. Det är bra om barnet kan lära sig att meddela föräldern när hen har gjort en ljudobservation, så att man tillsammans kan teckna sig fram till varifrån ljudet kom och vad det berodde på. Var det en bil som körde förbi, en skällande hund eller en brusande vattenkran?

Tips om stöd för talspråk

Principerna för hur hörförmågan utvecklas är de samma för alla barn. Barnet behöver stöd i att observera ljudkällorna. Till en början pekas ljud i vardagen ut då de hörs samtidigt som man tecknar ”höra”, bl.a. mikrovågsugn, dörrklocka, telefon, smällande steg, rinnande vatten, wc-spolning, hund- och kattläten, skratt, hostning, mammas röst, pappas röst, mormors röst. I samband med att ni lyssnar på olika ljud är det bra att teckna tecknen för respektive ljud och att en hörande person benämner respektive ljud.
Via metoden med att peka på olika ljudkällor kan barnet, efter att många gånger ha hört ljuden i samband med sina respektive betydelser, börja urskilja vad det är fråga om för ljud.
Ett barn lär sig att reagera på ljudet av en bekant röst och utvecklar så småningom en förmåga att lära sig att lyssna till tal och till de ord som upprepas i talet. Det är lättast att urskilja och känna igen ord som upprepas ofta. Vanligen är det allra först det egna namnet, nej, mamma, pappa som urskiljs.
Köp ljudböcker som lär ut till exempel olika djurläten och fordonsljud. Förvåna er tillsammans över ljuden samtidigt som ni tecknar er igenom boken. Innan du köper ljudböcker och -leksaker kan det vara bra att be talterapeuten om råd för alla ljudleksaker för småbarn är inte lämpade för hörselträning. Vissa leksaker ger vilseledande och ibland till och med frånstötande ljud ifrån sig.
Om det bland släkt och vänner finns talande personer ska du uppmuntra dem att aktivt prata om vardagliga saker, att leka, läsa och sjunga med och för barnet. Närstående personer kan ibland vara med på talterapin för att få tips om hur barnets talspråksutveckling kan stödjas.
Hemma är det bra att hålla televisionens ljud påslaget och att tillsammans med barnet titta på svenskspråkiga barnprogram. I synnerhet program där riktiga människor pratar och man kan se deras ansikten är nyttiga med tanke på talutvecklingen. Uppmuntra barnet att lyssna på teve via induktionsslingan, om en sådan är i bruk. Med hjälp av inspelningar kan samma program ses upprepade gånger, vilket stödjer ordförrådet bättre än om det ses bara en gång.
Utnyttja närbelägna parker och öppna familjeklubbar där barnet får höra tal och speciellt träffa andra barn. Samtidigt skapar ni kontakter till andra barnfamiljer i området. De kontakterna är viktiga när barnet ska skapa sina egna vänskapsband.
Också hörselskadade barn har nytta av att lyssna på musik och spela själv. Ta reda på om det i trakten finns någon musiklekskola som lämpar sig för barn med nedsatt hörsel. Du kan också be talterapeuten ge tips om lämplig inspelad musik som man kan lyssna på hemma.
Man kan också gå igenom orden med hjälp av hand- eller fingeralfabetet. Teckenspråkiga barn kan lära sig fingeralfabetet mycket tidigt och det kan användas i samarbete med talterapeuten och andra närstående vuxna. Fingeralfabetet hjälper barnet att koppla ihop det hörda ljudet med en visuell fingerbokstav.

Samarbete med daghemmet

Om familjen vill stödja talutvecklingen är det bra att börja dagvård tidigt.
I dagvård får barnet en talspråksmodell av de andra barnen. Det är alltså viktigt att välja dagvårdsform och -grupp med särskild omsorg. En alltför stor och bullrig grupp är till exempel inte fördelaktig för den som ska lära sig att tala. Det är bra om det i gruppen ingår lite större barn, för då kommer barnet att höra lite längre utvecklat tal.
De vuxna i gruppen måste hålla med om att barnet ska stödjas och samarbeta med föräldrar, rehabiliteringsledaren, talterapeuten och hörselcentralen så att de gemensamma målen är tydliga för alla och alla arbetar för att stödja de gemensamma målen.

Källor:

Alexandersson, A. 2011: Auditory-verbal therapy (AVT).

Lehto, E., Parkas, R., Hyvärinen, H. (toim.): Ilo kommunikoida ? kommunikaatiomuodot esittelyssä. Satakieliohjelma, LapCI ry.

Send via mail | Print sidan