Hörcentralen

Den första och viktigaste kontakten har det hörselskadade barnets familj till en början med den vårdande hörcentralen eller motsvarande enhet. Rehabiliteringen av små barns hörsel är i allmänhet centraliserad till universitetssjukhusen, men vid vissa centralsjukhus finns det en rehabiliteringsgrupp för barn.

Den rehabilitering som sjukhuset erbjuder är för det mesta medicinsk rehabilitering, det vill säga en mångprofessionell arbetsgrupp tar sig an rehabiliteringen av barnets hörsel och talutveckling. Rehabiliteringen planeras alltid utgående från det enskilda barnets situation och man samarbetar enligt behov med sjukhusets övriga enheter (t.ex. barnneurologi, ögonsjukdomar, ärftlighetsmedicin).

När hörselnedsättningen är bekräftad får familjen information om hörsel och rehabilitering. Målen för rehabiliteringen övervägs tillsammans med familjen. Hörcentralens uppföljning är ofta mer intensiv i början, i enlighet med rehabiliteringsbehovet, och med tiden glesas besöken ut till årliga kontroller. Uppföljningen fortsätter, beroende på sjukhus, till läropliktens slut eller myndig ålder, då patientrelationen vanligen överförs till vuxensidan och besök ordnas enligt behov.

Hörcentralens personalsammansättning varierar från sjukhus till sjukhus, men följande yrkeskategorier kan ingå i rehabiliteringsgruppen:

Audiologen, en läkare som är inkommen i hörselrehabilitering, bedömer vilka hörselundersökningar barnet behöver genomgå, tolkar undersökningsresultaten och ställer eventuell diagnos om hörselnedsättning. Hen startar rehabiliteringen och ansvarar, beroende på vilken lösning man väljer, för bedömning av vad som behövs i form av hörapparatur och övriga hjälpmedel eller aktivering och justering av ett cochleaimplantat i samarbete med den tekniska personalen. Audiologen bär helhetsansvar för verkställighet och uppföljning av rehabiliteringsplanen.

Audionomen (tidigare hörselundersökare) utför de hörselundersökningar som behövs, instruerar föräldrarna i användningen av hörapparater, cochleaimplantat och hjälpmedel samt följer med barnets hörselbeteende i förhållande till hörselundersökningarnas resultat.

Talterapeuten bedömer och följer med hur barnets hörsel och tal utvecklas, bedömer barnets behov av talterapi och ordnar eller ger själv den terapi som behövs. Hen handleder föräldrarna och vid behov den rehabiliterande talterapeuten i fråga om det hörselskadade barnets språkliga utveckling.

Rehabiliteringshandledaren stödjer föräldrarna i fråga om fostran och skolgång, ser till att rehabiliteringen genomförs i vardagslivet, medverkar till beslut om dagvård och skolgång samt handleder dagvårds- och skolpersonalen i användningen av hörselhjälpmedel.

Psykologen samtalar med familjen om vad de väntar sig av rehabiliteringen och dess resultat. Hen observerar barnet och bedömer den kognitiva och psykiska utvecklingsnivån, utreder skolmognaden och rekommenderar skolform samt ansvarar för den långsiktiga uppföljningen av barnets helhetsutveckling.

Socialarbetaren sätter sig in i familjens helhetssituation, bedömer familjens resurser i rehabiliteringsprocessen och hänvisar vid behov till stödtjänsterna. Hen ser till att familjen får det ekonomiska och sociala stöd de har rätt till och hjälper vid behov till med ansökningarna.

Den tekniska personalen deltar i justeringen av hörapparater och cochleaimplantat samt ansvarar för underhåll och reparation av hjälpmedel.

Källa:

Hasan, M. (2010). Puheterapeutti kuulokeskuksessa.Teoksessa Lonka, E., Launonen, K. (toim.). Kuulonkuntoutuksen käytännöt muutoksessa. Helsingfors: Palmenia, 22-37.

hörselcentralrehabiliteringservice