När hörselnedsättningen är bekräftad utreder man enligt behov de bakomliggande faktorerna, för att rehabiliteringen ska kunna riktas rätt. Föräldrarna grubblar också ofta över varför barnet har nedsatt hörsel, i synnerhet om det inte finns andra hörselskador i släkten.
Ärftlighet
Arvsanlagen kan vara dominanta, vilket betyder att någondera föräldern också har nedsatt hörsel. Vid dolda anlag för hörselnedsättning kommer arvsanlaget från bägge föräldrarna, som vanligen är normalt hörande anlagsbärare. Barnets hörselskada kommer ofta som en överraskning för föräldrarna, eftersom de närmaste släktingarna vanligen inte har något fel på hörseln. En ärftlig hörselnedsättning är ofta medfödd, men ibland kan hörseln försämras under den tidiga barndomen. Ibland har hörselskadan samband med något ärftligt syndrom, varvid nedsatt hörsel är ett av många symptom.
Störningar i fosterutvecklingen
Örats strukturer utvecklas under första hälften av graviditeten och det är under den tiden som störningar i fosterutvecklingen lättast ger öronskador. Näst efter genetisk ärftlighet är Cytomegaloviruset, som hör till herpesgruppen, det viktigaste upphovet till hörselskador av inneröreskadetyp.
Auditiv neuropati
Vid auditiv neuropati finns felet i de auditiva banorna mellan örat och hjärnbarken. Hörselundersökningarna visar inte nödvändigtvis på nedsatt hörsel, utan problemen visar sig i processandet av det hörda.
Mikroti och atresi
Mikroti betyder missbildningar i ytterörat och örongången; den kan vara ensidig eller dubbelsidig. Mikroti kan också ha samband med något annat syndrom. Hörselnedsättningen är ofta av mellanöreskadetyp, varvid innerörat fungerar normalt. Om örongången saknas eller är mycket trång når ljudet emellertid inte innerörat med tillräcklig styrka. Atresi betyder att örongången är tilltäppt.
Sällsynta skade- och diagnosgrupper
Globalt finns det hundratals sällsynta diagnoser som inkluderar nedsatt hörsel, i Finland tiotals. Varje specifik diagnosgrupp kan omfatta några tusen personer eller några tiotal, i ett land av Finlands format kanske bara några eller eventuellt en enda person med i frågavarande diagnos. Hörselnedsättning har ofta samband med ett syndrom och utgör bara ett symptom av många. En del av de sjukdomar som för med sig hörselnedsättning är ärftliga, till exempel de som har samband med det finska sjukdomsarvet, andra förekommer slumpmässigt.
Övriga faktorer som orsakar hörselnedsättning
Ibland störs fosterutvecklingen när mamman är svårt sjuk i någon vanlig sjukdom, vilket kan innebära en risk för nedsatt hörsel. Andra riskfaktorer är för tidig födsel, syrebrist och skador i samband med födseln. Vården har i alla fall utvecklats och numera är det sällsynt att ens mycket små prematurer får hörselskador. Vissa barnsjukdomar kan vara förknippade med skador på hörseln. Den mest kända lär vara bakteriell hjärnhinneinflammation, en sjukdom som lyckligtvis numera är sällsynt. Skador i huvudet kan orsaka nedsatt hörsel i vilken ålder som helst. Vissa läkemedel är också kända för att orsaka skador på innerörat.
Källor:
Foniater Mirja Luotonen: Kuulo ja Kuuloviat. Avaintietokansio. HBFF rf, reviderad 2012.
Päivähoidossa on kuulovammainen lapsi – opas päivähoidon henkilöstölle. 2011. Kuuloliitto ry.
Päivi Vataja: Harvinaiset vamma- ja sairausryhmät. Kuuloliitto ry
