Videon illustrerar hur ljudet transporteras i örat. [Video Describing the Process of Hearing and How it Works | MED-EL ]
Örat består av tre delar: ytter-, mellan- och inneröra (ulko-, väli- ja sisäkorva).
Ytterörat består av öronmusslan (korvalehti) och hörselgången (korvakäytävä) som samlar upp ljudvågorna. Dessa omvandlas på trumhinnan (tärykalvo) till vibrationer.
I mellanörat finns hörselbenen: hammaren (vasara), städet (alasin) och stigbygeln (jalustin). Ljudvibrationerna transporteras från trumhinnan via hammaren, städet och stigbygeln till hörselsnäckan (kuulosimpukka).
Hörselsnäckan i innerörat innehåller de egentliga känselcellerna. Härifrån utgår nervfibrerna som hörselnerven består av. Hörselnerven transporterar ljudincitamenten som elektriska impulser till hjärnan.
Skador och sjukdomar på örat, hörselnerven och det centrala nervsystemet kan ge upphov till hörselskador. Vanligast bland hörselskador hos barn är konduktiva fel i innerörat. Hörapparat erbjuds om hörseln i barnets båda öron är nedsatt till närmare 30 dB eller mer.
Konduktiv hörselnedsättning, fel i mellanörat
Barnet kan ha missbildad örongång, begränsad funktion i trumhinna och hörselben, vilket gör att ljudet inte transporteras in i innerörat. Ljudet som går in i innerörat förstärks av trumhinnans och hörselbenens rörelser. Om något är fel i mellanörat fungerar inte förstärkningen och talet hörs svagt. I detta fall kan man ha hjälp av en benförankrad hörapparat.
Sensorineural hörselnedsättning, fel i innerörat
De 25 000 känselcellerna i innerörats hörselsnäcka och deras nervbanor registrerar och förmedlar det vi hör till hjärnan. Hörselsnäckans känselceller behöver vara bara delvis felaktiga för att dataförmedlingen till hjärnan ska bli bristfällig. Barnet hör talet men uppfattar inte nödvändigtvis alla ljud och ord korrekt ens med hjälp av hörapparat. I fall den förstärkning hörapparaten ger konstateras vara otillräcklig kan rehabilitering med hjälp av cochlea implantat vara en möjlighet.
Ensidig hörselnedsättning
Med ett öra hör man inte lika bra som med två. Förmågan att urskilja tal är nedsatt om det finns det minsta bakgrundsbuller och barnet måste läsa på läpparna för att förstå tal. Den som lyssnar med ett öra saknar också riktningshörsel, vilket betyder att det är omöjligt att bedöma från vilket håll ljudet kommer. I sådana fall erbjuds hörapparat mera sällan. I stället försöker man påverka hörandet genom ändrade förhållanden och placeringsarrangemang.
Källa:
Päivähoidossa on kuulovammainen lapsi – opas päivähoidon henkilöstölle. 2011. Finska Hörselförbundet rf..
